Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt. Bäst hittills i år.
 
Jamen åh, vilken jättefin bok, jag älskade den! Den är sorlig, men inte på ett jobbigt vis utan fin-sorlig. Sorg och kärlek med tillförsikt. "En av de vackraste kärlekshistorier jag har läst" säger någon om boken på framsidan och jag är beredd att instämma. Och det är så befriande att läsa om OLIKA slags kärlek, inte bara den totalt skittråkiga, ofta gravt stereotypa man-kvinna varianten.
 
Tänk, för ganska exakt femton år sedan skrev jag en ytterst allvarlig recension av varenda bok jag läste. Sjukt. Numera tycker jag inte ens om att läsa recensioner förrän efteråt. Jag vill avgöra själv vad boken handlar om. Hur som helst, enligt mig handlar Låt vargarna komma om kärlek, ja det nämnde jag, om vänskap och syskonrelationer, om tonåren och om att växa upp och att göra det du själv tycker är rätt. Jepp.

Kommentera

Publiceras ej