Som vanligt kan jag förstås inte bara svara enkelt på frågan, nej nej. Då vore det väl inte en Biboonbloggpost.
 
Träningskläder och träningsprylar, vad tycker vi om det egentligen? Lite blandade känslor kanske. Det är göttigt att jogga iväg i nya, sköna skor, det känns bra med den fina funktionströjan som sitter underbart bra och det är roligt med den flashiga gps-klockan som mäter, väger och samlar data på allt möjligt och omöjligt, jajamen.
 
Men det är faktiskt precis lika bra träning att jogga iväg i en gammal sliten reklamtröja eller bara att ta en promenad utan en endaste träningspinal alls. Bara köra lite yogapositioner eller några knäböj på gräsmattan liksom i förbifarten.
 
Det är liksom inte okej att träning ska kosta en massa pengar och leda till onödig konsumtion. Jag tittar på människorna som gör klassikern, cyklar Vättern, springer lopp och har en "hälsosam livsstil" och inser att den grejen bara funkar om du är övre medelklass. Det är sjukt och fel. Träning, motion och hälsa ska inte vara en fråga om utbildning, inkomst och klass, med det blir ju större kontraster för varje dag som går mellan vem som har möjlighet att vara "hälsosam" och inte.
 
Usch och blä, jag tycker att alltför många världar jag har nosat på, inte bara träningsrelaterade utan alla nya saker jag har provat, i förlängingen leder till en livsstil där en alldeles för stor del går ut på att konsumera rätt prylar. Till och med yogan, eller faktiskt i hög grad yogan, som ju säger något helt annat än att uppmuntra till köpbegär. Men så fort du kliver in i yogasfären (i väst i alla fall) så kommer du att exponeras för "måste ha"-prylar för tusentals kronor och inspireras av andra yogisar till att hålla en viss stil. Jorå.
 
Och samtidigt är det ju både roligt och på något vis viktigt att få visa vem du är genom att uttrycka dig med dina kläder och din stil.
 
Ja, det är lite dubbelt. Försök att tänka efter vad du själv tycker och vill och låt dig inte bara ryckas med av hur det "ska" vara. Detta gäller alltid i alla situationer och rekommenderas varmt för att hamna rätt i livet och må bra.
 
Så, då byter jag fokus lite och återgår till mig själv, min träning och mina prylar. Mina favoritträningsprylar är de som går att använda till allt. Lagom långa, lagom tajta linnen som funkar i gymmet, på yogan och ute i skogen, check (enfärgade helst), 3-kvartsbyxor i skönt material, gärna med någon ficka; stadiga men mjuka sport-bh:ar och boxertrosor av mjuka material. Det är mitt koncept. Och jo, jag har några ruggiigt dyra yogatajts, och jag är faktiskt löjligt glad över dem också. Jag blir som magiskt stark med med enhörningar på vaderna.  
 
Och, kanske det som jag borde ha svarat på en gång utan att dra igång en harang om konsumtion och klass: jag svettas väldigt mycket från huvudet så jag vill alltid ha en svetthandduk med mig i gymmet eller på yogapassen. När jag springer har jag en sån där mudd runt armen eller ett pannband. Något att torka huvudsvett med helt enkelt.
 
Så, träna på, ha kul och köp inte en massa onödiga prylar!
 
 
 
 
 
Bloggutmaningen finns här.
Åh, min hatkärlek till "kloka ord", floskler, klichéer och motton!
 
Ibland har jag jobbat med mantran och tänkteställningar litegrann. Inte så seriöst men ändå för att återleda sinnet till vad som är viktigt. En bra är då:
 
"Vad är egentligen viktigt?"
 
Och det är ju en fråga jag tycker att de flesta borde ställa sig ibland istället för att starta världskrig och superdrama över en massa skitsaker.
 
En annan är: "good enough". Den passar folk av typen min typ som tidigare av någon anledning (rådande samhällsklimat) fått för sig att du är dina prestationer, att ditt människovärde bestäms av vad du presterar. Det är ju naturligtvis helt fel men ändå svårt att värja sig ifrån ibland. Ditt människovärde bestäms av vem du är och hur du behandlar andra levande varelser.
 
Det enda jag vet att jag skrivit ner på en lapp är:
 
"Oavsett hur det går tycker jag lika bra om mig själv".
 
Som sagt, du är inte dina prestationer. Faktum är nog att alltför goda prestationer faktiskt betyder att du är en egoist. Japp.
 
Jag har levt med rätt inställning i livet såpass länge nu att jag inte särskilt ofta behöver påminna mig om vad som är viktigt eller att jag är bra oavsett mina prestationer. En konsekvens av detta är att jag nästan alltid är glad. Det är sjukt skönt att vara jag på det viset faktiskt.
 
Och när det gäller träning har jag också ett motto: det ska vara kul och kännas bra!
 
Bloggutmaningen finns här.
Nytt projekt: provlaga recept från mina matlagningstidningar. Just nu ligger tidningarna i en hög och jag bläddrar ibland med brukar sällan ta tag i saken och laga något. Jag började med en tomatsoppa från tidningen Vego. Jag kommer även i fortsättningen att nöta igenom just det här numret för att sedan skänka bort det och gå vidare till nästa.
 
Jag har matlagning som intresse och passion, och därmed är jag egentligen ganska kräsen med recept. Det ska helst vara något speciellt med dem, en ny ingrediens, ett nytt sätt att göra eller liknande. Dessutom är jag mest intresserad av rejäla rätter, inga smårätter, inget pyttefix och krångel. Jag vill åt sånt som kan ingå i våra vanliga matsedlar helst enkelt. Ja, så rätt många av tidningsreceptet blir direkt bortsorterade som onödiga.
 
Hur som helst. soppa är en favoriträtt för mig. Det är så enkelt och härligt, perfekt med ett gott bröd till och perfekt för den som vill orka en smarrig efterrätt också. Tomatsoppan i receptet ovan kvalade defintivt in i "för enkelt" i min lilla hjärna, men det faktum att tomaterna rostas (nåja...) gjorde att jag gav det en chans.
 
Ingredienser:
2 kg tomater
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor (okej, okej jag hade mer...)
1/2 dl olivolja
Salt
Peppar
1 liter grönsaksbuljong
 
Och så skär du bara tomat, lök och vitlök i bitar, på med olivolja, salt och peppar och in i ugn 225 grader i 20 minuter. Sedan ner i gryta, på med buljong, koka upp och sjud i 10 minuter.
 
 
Jag följde faktiskt recpetet nästan till punkt och pricka (och ska försöka göra så även i fortsättningen under mitt provlagningsprojekt). Jag tycker inte att tomaterna blev särskilt "rostade" ens efter 35-40 minuer i ugnen, snarare kokta av all olivollja och i sin egen fukt, så där har jag väl en invänding. Kanske grillfunktionen i ugnen kan vara något till en annan gång. Eller mindre olivolja. Men slutresultatet blev ändå en riktigt härlig soppa. Jo, jag hade i lite citronpeppar för att bättre på syran, i övrigt lydig kock.
 
Lite färska örter, en burk bönor eller kanske lite pasta är saker jag eventuellt lägger till i framtiden.
 
 
Mycket bra recept i genren enkelt är ofta bäst. :)