Åh, berättarsuget, ojoj. Bara att skriva. Skriva av sig.
Jag saknar hela bloggvärlden som den var 2008, eller kanske 2005, eller jag vet inte när den var sådär snäll och stor och härlig och liten och mysig och allting på en gång på något vis. Nu finns det nästan bara ämnesbloggar och proffsbloggar kvar. Massor av härliga, vettiga, roliga har försvunnit medan hatarna frodas. Kanske inte så mycket i bloggosfären och bloggarnas kommentarsfält längre (för där är det väl tomt?), men efter debattartiklar, nyheter och allt möjligt så ligger hatet tätt som en tjock gegga. En ful, ond sjukdom.
Jag älskar instagram men även där har det personliga, amatörmässiga och härliga fått stryka på foten. Mitt eget instagramkonto använder jag för att visa bra grejer. Jag postar mest bara foton som jag tycker har något slags värde, alltså rent bildmässigt, inte bara dokumentärt. Och därmed saknar jag ett forum där jag kan lägga ut en ful bild på min novemberkaktus som blommar för tionde året i rad. Till exempel. Instagram blir mer en likes-jakt fastän jag riktigt vill det utan försöker vara uppriktig även där, utan baktanke och beräkning.
Bild på kaktusen kommer kanske i morgon. Nu vill jag göra en lista:
Tittar på: Ängelby på svtplay. Jättebra! Star Wars-filmerna. Fyra kvar att se innan den som kommer i december.
Lyssnar på: Scaburbian Collective. Jag behöver den attityden i mina öron när november för sitt bästa för att ta knäcken på oss i samarbete med all ondska i världen.
Poddar och gärna från P1, till exempel Kaliber eller Radiopsykologen.
Äter: Havregrynsgröt, alltid, Cheezly (bra där Ica Fontänen!) och apelsiner
Fysisk aktivitet: Löpning och vandring i underbart stillsam novemberskog, afrodans samt så tunga skrotlyft jag bara kan.
Yoga: Yin = win! <3 Och så vinyasa för att bli glad och stark.
Drömmar: Jobbet kvar i Fagersta (i morgon vet vi vem som vann upphandlingen, damn!), yogalärarutbildning redan 2016 (utöver yin som jag redan påbörjat!), världsfred! En hund...
Kommentera