Provlagat, recept från tidningen Vego nummer 1/2015. Det är inte korrekt citerat men jag har i alla fall angett ingredienserna precis enligt receptet:
 
 

 

Mapo Dofu

 

2 vitlöksklyftor
5 shitakesvampar eller champinjoner
200 g sojafärs
1 msk riven ingefära
1 msk sambal oelek
1 msk ljus soja
1 msk mörk soja
1/2 msk grönsaksfond
1/2 msk rödvinsvinäger
2 tsk muscovadosocker
2 dl vatten
250 g fast tofu
1 msk majsstärkelse + 1 msk vatten
1 tsk sichuanpeppar
3 salladslökar eller 10 cm purjolök

 

Finhacka vitlök och svamp. Fräs tillsammans med färsen i rapsolja till allt har fått fint med färg. Blanda ner ingefära, sambal, soja, fond, vinäger, socker och vatten. Koka upp och låt sjuda under lock i 10 minuter.

 

Skär tofun i tärningar och vänd ner. Låt sjuda i 2 min. Rör ut majstärkelsen i vatten och rör ner i såsen. Låt sjuda tills det tjockar något

 

Krossa sichuanpepparn i en mortel och strimla salladslöken fint. Vänd ner i mapo dofun. Servera med ris.

 

 

Kommentar: Det här var en jättekul rätt, helt annorlunda från sådan mat jag brukar laga. En härlig sälta och rejält fyllig och intressant smak. Sichuanpepparn var en härlig ny bekantskap! Jag kommer definitivt att laga mapo dofu igen.

 

Jag hade ingen ljus soja hemma utan två mörka sorter, det blev bra ändå, och så tog jag en ganska så liten nypa av vanligt socker istället för muscovadosocker. I övrigt följde jag receptet till punkt och pricka. Betyget blir mycket väl godkänt!

Nytt projekt: provlaga recept från mina matlagningstidningar. Just nu ligger tidningarna i en hög och jag bläddrar ibland med brukar sällan ta tag i saken och laga något. Jag började med en tomatsoppa från tidningen Vego. Jag kommer även i fortsättningen att nöta igenom just det här numret för att sedan skänka bort det och gå vidare till nästa.
 
Jag har matlagning som intresse och passion, och därmed är jag egentligen ganska kräsen med recept. Det ska helst vara något speciellt med dem, en ny ingrediens, ett nytt sätt att göra eller liknande. Dessutom är jag mest intresserad av rejäla rätter, inga smårätter, inget pyttefix och krångel. Jag vill åt sånt som kan ingå i våra vanliga matsedlar helst enkelt. Ja, så rätt många av tidningsreceptet blir direkt bortsorterade som onödiga.
 
Hur som helst. soppa är en favoriträtt för mig. Det är så enkelt och härligt, perfekt med ett gott bröd till och perfekt för den som vill orka en smarrig efterrätt också. Tomatsoppan i receptet ovan kvalade defintivt in i "för enkelt" i min lilla hjärna, men det faktum att tomaterna rostas (nåja...) gjorde att jag gav det en chans.
 
Ingredienser:
2 kg tomater
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor (okej, okej jag hade mer...)
1/2 dl olivolja
Salt
Peppar
1 liter grönsaksbuljong
 
Och så skär du bara tomat, lök och vitlök i bitar, på med olivolja, salt och peppar och in i ugn 225 grader i 20 minuter. Sedan ner i gryta, på med buljong, koka upp och sjud i 10 minuter.
 
 
Jag följde faktiskt recpetet nästan till punkt och pricka (och ska försöka göra så även i fortsättningen under mitt provlagningsprojekt). Jag tycker inte att tomaterna blev särskilt "rostade" ens efter 35-40 minuer i ugnen, snarare kokta av all olivollja och i sin egen fukt, så där har jag väl en invänding. Kanske grillfunktionen i ugnen kan vara något till en annan gång. Eller mindre olivolja. Men slutresultatet blev ändå en riktigt härlig soppa. Jo, jag hade i lite citronpeppar för att bättre på syran, i övrigt lydig kock.
 
Lite färska örter, en burk bönor eller kanske lite pasta är saker jag eventuellt lägger till i framtiden.
 
 
Mycket bra recept i genren enkelt är ofta bäst. :)
Jag är minsann sen på bollen numera i många sammanhang. Jag skaffade Instagram förra året, jag var sist med facebook (tyckte det lät så fånigt, vadå "facebook"?), jag skaffade smartphone förra året (eller räknas Xperia x8?) och så vidare. Och sedan fattar jag inte poängen med saker heller. Twitter, jaha, en storm i ett vattenglas (fast ganska roligt och bra ibland), pinterst, massor av fina bilder som jag ska göra vad med? Och så vidare.
 
Och med det vill jag säga att för några veckor sedan upptäckte jag Onelinepizza. Ojoj. DET förstod jag poängen med. Jag skulle väl gissa att min pizzakonsumtion år 2014 var kanske 3-4 stycken, men i år, med hjälp av denna fantastiska sida, har det beställts minst fem gånger på en månad, jajamen.
 
Jag har inget emot pizza mer än att jag vill äta veganskt och lycka till med det i Fagersta, och till 99 procent äter jag vegetariskt och det blir ju inget vidare utbud med den parametern heller. Och sedan är det bara gångavstånd till en av pizzeriorna dessutom (för den som vill ha varm mat) och då minskar variationsmöjligheterna ytterligare. Därför har det inte blivit så många pizzor i min mage. Så det är alltså inte jag som har gjort att Fagersta är Sveriges pizzeriatätaste stad (enligt källa jag inte kan bekräfta). Men nu när utbudet plötsligt ökades till en massa andra pizzerior kom saken i ett annat läge.
 
Ja, så det jag vill säga med det här blogginlägget är att jag ger www.onlinepizza.se fem falaflar av fem möjliga. Så himla smidigt att läsa menyerna i lugn och ro, enkelt lägga till och ta bort ingredienser, betala på en gång och ta-taam, en stund senare kommer det varm mat till dörren.
 
Snart dags för ännu en order! :)